Fan, det är mycket svårare att skriva en melodifestivalslåt än vad jag hade trott. Den värsta faran är dock över – grundtanken finns färdig, liksom grundmelodin. Låter börjar dessvättre bli smått klyschig vilket tyder på att jag är på rätt väg! Markus tränar på att sätta gitarren. Vi är igång!
Jag vill inte vara i den här värmen.
Jag vill vara någonannanstans.
Jag är faktiskt lite sur på vädergudarna.
De har glömt att vi bor i Sverige. Svensk sommar, någon?
Med mysigt regn, svala vindar, gummistövlar och sällsynta – om än uppskattade – soldagar då man går och badar.
Den här värmen är ju slöseri med sommar.
Istället för att njuta av sommaren sitter jag instängd hemma med fördragna jalusier.
Kul. Inte.
Dessvärre går det inte att sova om nätterna.
Ja, det blir väl till att pallra sig till någon elektronikaffär och köpa en AC-anläggning.
Typ en sån där smaklös fläkt/lampa, ni vet som folk har under taket. Nu förstår jag dem.
Trodde bara aldrig att vi skulle behöva använda en sån.
De feta fåglarna utanför huset är inte längre särskilt feta.
De skriker efter mat, hör jag nu.
Men inga daggmaskar i sikte. Nä, juste, det har ju inte varit någon regn på över en vecka.
Så synd om dem, så synd om oss.
Regn, kom.
Du får en hundring av mig.
Den här värmen är outhärdlig, det finns liksom ingenstans att gömma sig än i husets enda svala rum – gissa vilket! Det här rummet råkar innehålla allt jag behöver för en fridfull dag med nästintill obefintligt men ack så mysigt statiskt sus. Därför har jag bestämt mig för att idag skriva en låt för Melodifestivalen.
Jag tänker nämligen vara med.
Varför inte, liksom?
Jag har grymt bra sångröst. Visserligen låter det bra enbart när jag sjunger Queens och Janis Joplins gamla klassiker och hiphop (tro’t eller ej!) men. Jag har lärt mig att låtsas också. Btw, bli inte rädda när ni hör att jag gillar att sjunga som Janis Joplin, jag tänker inte göra en af Ugglas, nej satan förbjude.
Jag är duktig på att komponera låtar. Eftersom jag saknar musikaliska spärrar (läs: inte ser någon skillnad mellan en bra och en dålig låt mer än melodin) så finns det liksom inget som hindrar mig från att göra en rejält dålig låt men med en melodi som får folk att storkna! Och helst dansa lite också.
Mitt stora problem är bara att jag inte kan spela ett endaste musikinstrument förutom tangentbordet. Visserligen skulle typ Gary Numan ta åt sig och säga att datorn är visst det perfektaste musikinstrumentet som finns men… ändå? Markus är en duktig gitarrist, frågan är om han vill vara med på årets pinsammaste upptåg från min sida. Fast äsch, klart han vill vara med! Jag vill ha äkta piano med. Så här gör jag då! Jag gör som vanligt pianot i datorn så får Wells spela piano när jag väl uppträder. Fast den liraren får bäst ta och klippa luggen, annars får inte ha vara med.
Till utseendet. Jag är extremt snygg. Går jag ner 5 kilo, törs ta på mig en strasstrikå (eller har bara schlagerkillarna på sig sånt?) och lär mig att sminka mig på ett annat sätt än inför tvivelaktiga rockspelningar så gör jag visst succé. Först tänkte jag att jag kunde ju uppträda i en operaklänning, men nu efter Fredrik Kempe-överdosen vi har fått i vår så vill jag helst blunda inför det faktum att popopera är ett visuellt fenomen också.
Men! Låt mig inte bli en queen of unfinished projekts.
Nu ska jag sätta igåg med att göra låt nr 1!
P.S. Tänker göra minst 5, nån lär ju går igenom? D.S.
P.S. Lova att ni röstar på mig om jag får vara med! D.S.
Eftersom socialen lär varken kastrera farsan eller kasta morsan i finkan känns det som att fallet med den glömda babyn är löst.
Eller?
Läser den lilla ”tipsrutan” som finns bredvid artikeln:
Ha ett gosedjur i framsätet för att påminna om att du har ett barn i bilen.
Lämna något du absolut behöver i baksätet – exempelvis plånboken eller lunchlådan – så att du måste öppna bakdörrarna när du ska parkera.
Och plötsligt förstår jag varför socialen lär varken kastrera farsan eller kasta morsan i finkan, och insikten ger mig större obehag än själva händelsen i sig:
Det antas nämligen att det är VANLIGT och INTE SÄRSKILT SKAMLIGT att ”råka” göra som satans idioter ovan. Äsch, vem glömmer liksom inte då och då att man har ett litet barn i baksätet?
Vilken huvudvärk för white trash, va?
SÅ dagens.
…Puerto Rico ligger ett stenkast från hotellet.
PUERTO RICO BABY!
Gissa om jag är resfebrig och otålig! Och ändå är det hela 40 dagar till vi sätter oss på planet i Arlanda, fatta vilken evighet? Igår spenderade vi halva natten med att hitta the most perfect resort of them all och det blev Arguineguín på Gran Canaria. 
Skitsnyggt hotell!
Atlanten! Både steniga strandpromenader och kritvita stränder med sand från Västindien…
Utsikt mot Atlanten… Åh! Kan jag sitta titta ut och drömma om pirater och annat otyg i oceandjupet…
Pyssla om sig själv och varandra måste man ju hinna med. Därför är spa ett krav vad det än kostar, jag ska spa:as!
Jag vet att Markus inte blir så glad om jag tar med mig massa böcker. Jag är ju en extremt social person förutom när jag får en bra bok i handen. Kombinationen himmelsk säng + bra bok innebär att det är kört för omgivningen att försöka få kontakt med mig. Alltså. Inga. Böcker. Med. Bara. Massa. Fina tiiiidningar… Nej, juste. Jag måste vara en idiot som tänker LÄSA i den här sängen.
Nu tänker jag gå, ta en kaffe, lugna ner mig. Vill åka NU!
…finner du på mina fossingar! Är inte de finast mot det gröna midsommargräset?
Åh. Det regnar ute. En halvtimma kvar, vi är inte så många tjejer kvar på jobbet. Mysigt men jag är trött. Lite hungrig, också för den delen. Efter jobbet väntar en tur till Systemet, sen blir det till att cykla hem (i det här regnet, usch!) och diska/städa lite. Vi ska ju upp till Sandviken nu ihelgen och det finns inget värre än att komma hem på en söndagskväll och mötas av ett stinkande diskberg!
Synd att Västerås inte har min favoritpizzeria, Ciao Ciao!
Här är min favoritpizza, pescatore! Vad kan bli bättre än mozzarella, grönmusslor, marinerad scampi, sparris, körsbärstomater, rucola, citron för fjuttiga 124:-? Och ni som tycker att 124:- är för mycket för en pizza har aldrig ätit på Ciao Ciao!
En mätt, glad baby! Notera den mysiga vinväggen i bakgrunden…
Älskar miljön på Ciao Ciao. Just Due är mycket mysigare än Grande, kanske för att det är mindre helt enkelt… Hm. Jaja, vi har ju en ”La Pizza” på hörnet.
Nä. Nog drömt om pizza. Magen måste vara tom för sill! Och du Frida, om du läser detta: jag hoppas verkligen på matjes, annars köper jag med tio burkar…
Jag är så glad. Nu har jag kommit igång med mitt skrivande igen! För er som inte vet så har jag sedan länge undersökt diverse litterära stiler. Alltså inte språkmässiga, men genremässiga. Testat dem med min penna (eller pekfinger, red. anm.) En genre som jag föraktar mer än t-shirts med klatchigt texttryck är självhjälpsböcker. Vad är det för töntar som slösar sin tid på att läsa andra töntars uppblåsta fantasier om bättre (?) tillvaro? Och fatta vad boring att skriva en självhjälpsbok. Fatta vad svårt att hela tiden googla på ”klyscha”? Usch, synd på självhjälpsfolket. Nä.
Vardagsbekännelser. Av typen min faster var en alkis och därför så har jag skilt mig från min sambo och är otrogen med systers man istället och så knarkar jag tvättmedel för jag kommer från en liten stad. Nä grabbar, det går ju inte för sig. Jag vet att sådana böcker går hem hos folk för alla har väl haft en alkoholiserad faster någon gång i sitt liv? Men ändå. Jag har inte allvar nog i kroppen, sorry!
Ironiska kvinnoböcker om och av vanliga svenska kvinnor med vardagsproblem. En genre som är lika vanlig som svensk! Snack om väder, bajs och kvinnoåkommor ingår i den typen av böcker. I mitt fall är problemet att jag inte känner tillräckligt med vanliga, svenska kvinnor så jag har liksom inga sjyssta referenser. Mina väninnor är coola, ovanliga tjejer med annat för sig än att diskutera vardagsmödor.
Tjejböcker? Jag bor inte på Östermalm och jobbar inte med PR, och hur exklusivt känns det med Jimmy Choo när man framöver kan köpa hans grunkor på HÅÄM?
Fantasy och skräckisar kan dra åt helvete. Jag kan faktiskt stava till flickvän och så har jag inte spelat rollspel på… säg… 4 år!
En thriller om moderna pirater? Hm, vore något, men frågan om hur stor respons den boken kommer att få i ett land där idioter vinner fler röster än intelligenta?
Nä.
Jag skriver en soft, rolig, dödligt allvarlig deckare. Skitkul, ska ni veta!
När en kär vän, 80 år gammal, åker hem igen. Och vi ses, om två veckor, och efter det… när igen?
Hjärtat är tungt, ligger djupt nere i magen.
Tappar upp ett varmt bad.
Jag vill hoppa ut ur mitt skinn och springa efter henne.
Men hon är livet, och jag är livet.
Båda bör fortsätta på sina respektive sätt.
Det blir nog bäst så.
Kom tillbaka!
Heey kära läsare, ni har väl inte missat en av nyckelpersonerna i Lyckokattens liv?
STJÄRT!
Stjärt är min vackra f d Västerås-katt som jag svikit fett.
När jag träffat Markus som är extremt allergisk var jag tvungen att välja mellan en:
Gissa vad jag valde…
RÄTT!
Jag fick Markus och Stjärt fick ett hem större än 28 kvm och med fri tillgång till natur!
Stjärt fick flytta till Lidingö och finna sig i att plågas i sällskap av öns märkeskatter. Han är lite av en BAD ASS där på ön. And he likes it! När jag frågade honom om han skulle rösta på Moderaterna bara för att smöra för sina polare på ön så bet han mig i fingret, klöste mig i knäet och sa att hade inte käket vart så bra på Lidingö så skulle han lätt flytta till Linköping på en gång. Sådan är Stjärt.
And I like it!
Väldigt gosig är han också…
som en riktig katt han är!
Vilken underbar dag!
Har spenderat den i soliga Vasaparkens Parklek tillsammans med pojkvännen, Nadja och lillebrorsan så klart! Bilder kommer!
Helt proppmätt i magen. Ätit olika Sverige-bakelser i två dagar, massor av färsk potatis, matje, räkor, kött, mer bakelser, pistagelängd… Ibland önskar jag att jag inte hade ett stillasittande jobb! Nu iveckan MÅSTE jag bara träna.
Men.
Idag är det EU-val, och jag hoppas att du har röstat eller tänker rösta. Lathet och tidsbrist är ingen ursäkt, demokrati är inget man ska ta för givet utan något man måste kämpa för! Vad man är tycker om EU och Sveriges medlemskap i EU så är EU ett faktum. Var nu med och påverka hur EU kommer att påverka dig!
Jag har gjort mitt val för cirka två år sedan. Trots att jag vet vilka brister mitt parti har så ser jag fler fördelar, inte minst genom att på eget skinn har upplevt integritetskränkning och avhumaniserandet av den samlade kunskapen, som vårt europeiska samhälle har kunnat vara stolt över i hundratals år. Jag vill genom min röst idag visa att jag väljer att stödja den humana allemansrätten.
Gör ditt val idag du med.
För några dagar sen kom förnyelsefakturan från Loopia av domänen lyckokatten.se och idag betalade vi den! Så för er som hoppades på att vi inte skulle förnya den ytterligare ett år kan sluta hoppas. Det är närmare bestämt 2009-08-16 den förnyas och det betyder att Lyckokatten fyller ett år de datumet! Visst går tiden fort när man har roligt?
Tjena!
Sugen på en läcker Mexx-väska eller en helt ny (!) Indiska-jeansjacka? Attans att jag inte har M i jackor, annars hade jag kunnat bära morsans present men nu får jag sälja den istället… Skitsnygga är de båda i alla fall! Se själv:
Den här väskan kan du lägga bud på här! 49 kronor är väl ingenting för en sådan skönhet?
Jackan hittar du här och utgångspriset ligger också på 49 kronor.
Bra tips va? Lycka till med era bud!
God morgon. Jag är sjuk. Kul. Inte. Här en popkonstbild till alla fans. Nu går jag och lägger mig. God natt.
Läs motiveringen själva! Visst borde han vinna? 
Minns ni den läskiga tyska novellen/dokumentären/flimmern/händelsen (!) the Wave aka die Welle? Den om det där tyska (nähä) naziexperimentet i skolan?
Obehaglig film, va? Uscha. Inget man vill associeras med, eller hur?
Så varför kommer Google och döper sin nya (än så länge icke existerande, men annalkandes) tjänst som är menad att en gång för alla ta kål på Facebook-eländet, till Google WAVE?
Hur ska jag, en enkel liten tjej, kunna använda Google Wave utan att tänka på Herr Reiner Wenger och den obehagliga lilla känslan att inget som för samman massorna på ett ivrigt bådar för något gott?
Jag har larvat mig på skunk.se och lunarstorn.se.
Jag har stortrivits på helgon.net.
Myst på betapet.se.
Stört mig på Facebook men accepterat det som ett sjysst sätt att slippa folk utan att de fattar det. Eller visst, de fattar, men ni fattar alltså.
Och nu kommer Google Wave.
Mina känslor är blandade, nog kommer det att bli fint, övervakningsvänligt och annonskompatibelt.
Föra samman massorna, det också.
Google har fan blivit duktiga på det.
Sitter i pojkvännens fina blå skjorta.
Snörvlar ner den.
Äter barngröt och dricker hett te med en chokladbit till.
Livet suger när man är jätteförkyld och ska vara på jobbet till 6 på kvällen, maaan.
Vill vara hemma läsa bok eller åtminstone plugga.
Sådan ungdom är jag, läser eller pluggar när jag är sjuk.
Aldrig teve. Är inte jag lite sjuk?
Läser sedan om den fortsatta jakten på rökare och blir ledsen.
De enda gångerna folk förenas och faktiskt håller samman, det är när folk förenas mot ett utsett mobbingsoffer.
Dagens Sverige, med stor dödlighet/skadegrad pga. alkohol (rattfylla, misshandel etc.) väljer, förstås de enda äkta livsnjutarna som finns kvar – rökare.
Blir ledsen.
