b-b-b-blogbook
Jag är med Lillebror.
Bloggen kommer i andra hand idag.
Ni fattar ju själva, liksom.
Hörs ikväll!
PUSS
Jag är med Lillebror.
Bloggen kommer i andra hand idag.
Ni fattar ju själva, liksom.
Hörs ikväll!
PUSS
Har det också slagit er att svenska deckare skiljer sig jättemycket från sina brittiska motsvarigheter?
I svenska deckare är det alltid gravt allvar som gäller. Det får aldrig bli för mysigt för läsaren och ingen karaktär tillåts vara charmig eller åtminstone en gnutta tilltalande. Helst ska obehaget kväva en redan efter några sidor, det ska ju vara verklighetstroget eller hur? Och i verkligheten finns det inga hjältar, det vet ju vem som helst! Inte ens huvudpersonen, journalisten, sjuksyrran eller polisinspektören, you pick – inte ens den tillåts vara sympatisk. Antingen så är det en butter gubbfan med ett förlutet som inte ens Håkan Nesser skulle hinna göra upp med, eller så är den en ful, trasig brutta med grava personliga problem och död katt i garderoben. I brittiska deckare är kommissarierna charmiga, gulliga personer med antingen kulmage eller grått fluffigt hår och vis uppsyn! Och familj har de, och barnbarn. Mysigt!
Igenkänningsfaktorn i svenska deckare är väldigt hög. Det gäller i och för sig all svensk samtida litteratur. Av någon anledning förbjuds vägras läsaren eskapism; istället får hon böka i all den vardagliga sörja som representeras av i detalj beskrivna kroppsvätskor både under och efter utredningen, deppiga sexscener, svikna småbarn och oönskade graviditeter. Buää! Vill inte sorgsna barn och svarta skinnjackor i göteborgshamnen!
Brittiska deckare saknar för det mesta igenkänningsfaktor i allt annat än humor, stil och familjeförhållanden (för min del i alla fall…). Sällan garvar jag så mycket som när jag läser just brittiska deckare men äsch, mycket har sagts om brittisk humor – och brittisk lantstil. Men det är ju så himla vackert! Miljöerna, bilarna, husen, kläderna, hattarna… I brittiska deckare dödar man med galenskap och stil.
Nu låter det som jag dissar alla svenska deckare vilket jag absolut inte har för avsikt att göra. Jag tycker att Liza Marklund & Co gör ett grymt jobb och svenska deckare är ofta mer spännande och läskiga just för att man kan miljöerna och människotyperna! Däremot så tycker jag att våra författare borde jobba mer på att skriva skönlitteratur istället för journalistik i bokform. Fast det kan bli lite svårt med tanke på att nästan alla svenska författare är f d eller verksamma journalister…
God morgon kära läsare!
Förlåt för dålig uppdatering. Som vanligt är jag sämst på att blogga under helgen…
Ifredags kom finaste Hanna förbi och vi drack öl, knaprade på taco chips och spelade Lips. Sedan cyklade vi ner på stan och satte oss på Cirkus och drack goda drinkar. Sedan fortsatte kvällen… Bilderna kommer! Har glömt kameran hemma.
Ilördags åkte jag, M och hans pappa till hans hemtrakter i Norrköpings omnejd, sedan åt vi världens godaste mat (jag åt slätvar!) i Norrköping och gick runt och fotade i staden… Gud, jag är helt förälskad i Norrköping, kanske Sveriges vackraste stad? Bilderna från staden kommer också, de är rätt archi-artsy men staden är just så! Mycket industrijugend och sånt, sjukt fint! Däremot så var ungdomarna småskumma i staden, typ alla vi såg var antingen söndertatuerade eller bonn-dressade och så körde alla extremt snabba bilar genom stan. Nog fick vi inget bra grepp om stadens ungdom! Usch, nu låter jag gammal…
Igår shoppade vi en hel del. Det blev mest kläder på H&M, köpte kanske åtta snygga tröjor till M och läcker kjol, två fina linnen och lite underkläder till mig. Sedan blev det en tur till Ikea, fluffiga badhanddukar och lite annat smått. Älskar att gå på Ikea!
Nu är jag på jobbet, rätt lugnt nu men så har jag min skittråkiga deckare att dras igenom när jag inte har något för mig. Sorry, Åsa Nilsonne men lite mer spänning kunde du ha byggt upp!
Nu är det exakt en vecka och en dag kvar till planet mot Gran Canaria lyfter från Arlanda! Wohoo! Resfeber! Vad har ni haft för er ihelgen?
Såg Hangover igår. HAHA! Bästa flimmen på skitlänge. Precis min typ av humor. Gå och se idag!
Sug på den du, Dan Brown! Under lunchen knäckte vi ÄKTA kebabvitlökssåsens hemlighet. Alltså inte sån där _fin_ tråksås som man får på fina restauranger, utan tvättäkta nysvensk kebabsås när den är som bäst! Nu sitter vi – visserligen löst, men ändå! – på receptet. Nu jävlar. År av passiv beundran är över!
Ihelgen var vi för trötta för att orka göra kvällsstan ordentligt så vi tog metro två tre stationer till Östermalmstorg.
Vi mös till sövande loungemusik på Utekompaniet. Vi hann pussas lite innan det blev för varmt i infravärmen och vi började längta bort från östra delen av staden.
Vi tog en promenad genom Gamla Stan – visst tröttnar man aldrig på Gamla Stan? – och hamnade på Debaser Slussens uteservering. Jag drack en häftig drink med massa fruktlikörer i. Smaskens!
Vi åt goda pommes, drack lite öl, pussades lite extra, tog tåget hem.
Och så var den kvällen slut.
Igår bestämde jag & M oss att ta en långpromenad efter jobbet. Vi skulle bara förbi Bellman för att äta lite lätt eftersom jag hade slutat sent och M hade klippt sig.
Vi åt världens godaste caesarsallad med vitlöksbröd och fetaoströra till! Till det tog vi en varsin öl.
Vi drack lite mer öl allteftersom.
Efteråt gick vi ut och satte oss på Bellmans terrass. Som vanligt bad jag M att sitta mittemot mig eftersom han är så snygg så jag vill titta på honom hela tiden. Tjejen som klippte honom hette förresten också Katja, gulligt!
Sedan blev det mörkare och mörkare. Klockan var tio och det var dags att cykla hem. Det blev med andra ord ingen långpromenad, med en supermysig kväll i Västerås finaste del istället.
En timme kvar på jobbet! Har hittat en sjysst deckare i fikarummet, nu jävlarimig blir det dödligt kul.
Tjohej!
Undra hur det kommer sig. Det med att de flesta bloggar skrivna av kvinnor innehåller 99 % bilder och resten text (se bara på min!). Medan de flesta ”manliga” bloggar innehåller tvärtom, mest text och en och annan enstaka bild då och då. Sitter och undrar och kan inte låta bli att tänka på min bästis favvofilm Yentl som handlar om en cool tjej som bor i Polen i början av 1900-talet. Yentl vill studera som en karl men folk glor snett på henne för kvinnor förväntas leva med att laga käk och passa upp på sina män. Så Yentl låtsas vara en kille för att kunna studera… Men nu till poängen. I början av filmen försöker Yentl att köpa riktiga, smarta böcker från en bokförsäljare men han glor bara snett på henne och erbjuder henne lättsamma bilderböcker för damer. Bokhandeln är alltså uppdelad i två avdelningar: textböcker för killar och bilderböcker för tjejer. Är det så idag med, i samhället? Får kvinnor stå för det lättsamma medan män passar på att utbilda sig, även på sin fritid? Inte undra på att tjejer inte utvecklar de färdigheterna som slätar ut löneskillnader…
Jag hoppas att den här parallellen inget har att göra med könsrollerna i den svenska bloggvärlden. Jag hoppas verkligen.
Lättsamma bilderböcker för kvinnor och seriösa textböcker för män.
Lättsamma bilderbloggar för tjejer och seriösa samhällsbloggar för män.
Hm.
Vi slätar över det hela med att konstatera att
Faktiskt så tycker jag att alla vuxenböcker borde innehålla bilder som på den gamla goda tiden. Idag får man nöja sig med en suddig författarbild på pocketomslaget. Yey.
Eller vad säger ni?
Mysigt, H&M:s höstkatalog kom igår. Satt i en timme och petade. Massvis med fina grejer, dock lite väl mörka grejer och nej, jag tänker inte bära syntetpolo à la 90-tal, usch. Markerade axlar och power suits går också bort för min del.
I alla fall, här kommer mina sockersöta favoriter!
Den här ska jag bära till en svart, klassisk kavaj och ett par vadhöga skinnstövlar - mitt vår- och höstsignum.
Nog för att jag ogillar guld men det här armbandet är ju supersött! Det finns även i silver, tänker beställa båda. Kanske blanda? Det går för sig i höst i alla fall!
Supergullig, nallemjuk! Däremot stör jag mig lite på det plastiga skärpet. Ska nog byta ut det mot antingen ett brett, svart sidenband eller ett brunt, brett skinnbälte.
Den här gulliga kjolen är ett bevis på att H&M förstår precis vad vi tjejer vill ha! Den får fem Lyckokatter av fem möjliga! Wii! Kan man bli glad av en fin cerise kjol så är jag det nu.
Jag får aldrig nog av vackra, fantasifulla sjalar. Den här är riktigt snygg och får mig att tänka på havet. Den ska bli skön att ha om halsen!
God morgon kära läsare! Vill börja bloggdagen med att dela med mig av min recept på en fantastiskt god och enkel skaldjursmiddag.
Det här behöver du till huvudrätt, 4 portioner:
Till förrätt, 2 portioner:
Börja med att skala räkorna och skära upp laxfilén i små söta bitar! Skär upp purjon i fina ringar. Så här:
Förbered förrätten genom att skära upp avocadon i två bitar. Ta ut kärnorna. Fyll kärnhålet med majonäs, lägg en hög med räkor på majonäsen så att nästan hela avocadon täcks. Så här:
Ställ in förrätten i kylen under tiden du tillagar skaldjurssoppan.
Börja med att hälla i grädden i grytan. Salta och peppra. Fyll sedan på med skaldjursfond; smaka av. Överdriv inte, skaldjurssmaken är väldigt distinkt. Krydda med dill. Lägg in laxen. Nu får det gå fort, laxen får inte överkokas för då blir den seg.
Släng in surimipinnarna efter att ha delat dem i behändiga bitar. Släng in de skalade räkorna. Spä ut med lite crème fraîche om du vill få till en lite lenare smak. Häll i purjon.

Lukta gott ska det också göra… Och så var det klart! Tar inte mer än 20-25 minuter, räkskalningen bortsett…
Vi drack mjölk till maten, men ni får gärna avnjuta rätten med ett glas vitt till!
Mums!

Det är ingen idé, Marcus. Lika bra att du lägger av på en gång. Lägger av med att försöka komma in i den s k gemenskapen som de dominanta supermammorna utövar på nätet – och i verkligheten. Det är lite som att försöka argumentera mot en hängiven bostadsrättsföreningsordförande, eller komma med en egen avvikande idé under ett mammagruppsmöte. Svettigt och rätt kört. När (den kvinnliga) chefredaktören menar att föräldrarskap handlar om status (!), när de bloggande morsorna jämt mal på hur stora och starka de är som pallar barn (fast de allt som oftast bara har barnen någon vecka då och då och det är pappan som fortfarande fixar allt det tunga i hemmet) – ja, då kan det kännas hopplöst. Könsrollerna är förlegade lika mycket som Ketchupmammans Ikea-skämt, den saken är bombsäker.
Men så säljer de förlegade könsrollerna mycket bättre än de uppdaterade.
Liksom stereotypa bira-bira-män tävlar om vem som har tuffast bil, tävlar de stereotypa kvinnorna om vem som har störst barnvagn, dyrast barnkläder, roligast bäbisvideo.
Likformighet skapar jämförelse, jämförelse skapar avundsjuka, avundsjuka skapar konsumtion.
Föräldrasajter har ett egentligt syfte – och det är vinst. Likformighet skapar jämförelse, jämförelse skapar avundsjuka, avundsjuka skapar konsumtion.
Så längre könsroller säljer så kommer de att finnas kvar. Lika bra att inse det.
Den här killen heter Philippe Jaroussky och han takes my breath away med start igår. Jag må vara sist i världen med att bli kär i hans röst, men so what! Jag är kär!
Tänk att stirrighet kan göra en så tjusig. Tröttare än tröttast på jobbet men ack så leende! Finns inte så mycket annat att göra än att le nu när nästan alla har gått hem och inget händer…
Om fyra timmar sitter jag på tåget till Stockholm för att träffa Mannen I Mitt Liv #2 – Lillebror! Bus & mys!
Den som gissar vilken fontän bilden är tagen vid får en digital sommarpuss.
Imorgon åker jag som vanligt hem till ma, pa & lillebror på Lidingö! Egentligen tycker jag att det är rätt mysigt att vara där och leka med lillebror men ack så jobbigt att slitas från M… Helt i onödan tycker jag men familjeplikten kallar!
Fast det är kul att åka tåg. Tåg är mitt favorittransportmedel. Bil, flygplan 1:a klass, båt i all ära… Att sitta och mysa i en fräsch tågkupé med en kopp latte i handen och en fräsch pocket att läsa, åh! Lyssna lite på melankolisk bluesig musik (för att slippa tvångstjuvlyssna på babblande mobilbrudar eller störa sig på folks _skojiga_ sms-signaler), drömma bort sig lite… Inget slår det! Att se landskap flyga förbi är avslappnande. Ibland har jag tur och ser räv, eller rådjur, ibland en älghona. Vackert!