Lyckokatten !!and she likes it rough

and even if I’d be unlucky

damn, I’m lucky!

will I cry.

and even if the sky would turn all red

the sun would shine to bright

my thoughts would get unkind

think Maslow, will I say and laugh

come on, I’m sane

I’m brave

and tough.

Hej där. Ni ser rätt, på bilden står jag med en rosa goodiebag som jag fått när jag och M. sprungit in i Pink Party för någon vecka sedan.

Hursomhelst!

Goodiebagen innehöll bl a två kit från Depend med ”specialprodukt från Depend för Dig som på ett snabbt, enkelt och säkert sätt vill färga Dina fransar och bryn. Behandlingen tar enbart några minuter och ger ett färgresultat som varar i flera veckor. Depend Snabbfärgning gör att Du alltid ser fräsch ut på morgonen, när Du sportar, solar, badar eller utför andra aktiviteter. Den perfekta natural look mascaran”. Läs mer här. Färgen är förresten svart.

Har tyvärr ingen nytta av produkterna då jag aldrig ens noppat mina ögonbryn!

Men någon av er läsare har nytta av produkten?

Tänkte därför att två av er läsare kan få varsitt färgningskit (de är förpackade, oöppnade etc.) i utbyte mot 12:- för portot.

Skicka iväg ett mail till kontakt@lyckokatten.se med era namn- och adressuppgifter så får ni mitt kontonummer.

Först till kvar gäller!

Kram, K.

Nu får ni ta del av den glada dagen förra veckan då jag fick veta att jag hade fått ett efterlängtat jobb!

När jag kom hem stod en flaska cava redo. Svalkande gott en supervarm dag som denna onsdag!

Jag och hjärtat skålade men kände rätt snabbt att det kurrade i magen. Juste, mitt i allt hade vi förstås glömt att äta. Vi hoppade på våra cyklar och åkte ner på stan och satte oss på Tabazco – Västerås kanske bästa och mysigaste restaurang!

Det spelar ingen roll vad man beställer – allt smakar supergott. Vi tänkte slå till och prova tapas – helt nytt för konservativa mig…

Kronärtskocka, tsatsiki, chiliräkor, aioli, potatis… Mums…

Och massa annat gott!

Markus satt mest och såg fin ut.

Efter någon härlig timme på Tabazco cyklade vi hem till min favorittårta – den gula Carl Gustav-tårtan! Tack, älskade hjärtat för en underbar dag <3

Jag längtar hem, till mumsig mat och mumsiga pussar! Ute är det kalasväder så det blir nog balkonghäng hela kvällen, det förtjänar både jag och M.! Ikväll har vi en speciell sak att fira. Fast känner att jag måste köpa antimygg-spray eller gelé på vägen hem, sist vi picknickade i kalasväder vart jag nästan ihjälbiten…

Ta hand om er nu,

själv hoppar jag på cykeln

er Lyckokatt

Kolla!

Jag är inte HELT borta.

Jag är bara och visar mitt barnsliga leende på Fotografiska i STHLM.

Fan, har alltid velat ha ett smalt ovalt ansikte. Läste i senaste svenska Glamour att ovala ansikten minsann passade i allt medan runda bara passade i ”glada” hårband.

Hårband??!!? Ska jag börja bära t-shirts med roliga tryck kanske också?

Det finns bara en sak som kan komma emellan dig…

…och mig.

En chokladask.
Vem får den första, smaskiga kulan?
(Rosetten har jag redan paxat!)

…med rosa mandariner…rosa-rutig kokbok!…rosa högtalare…superrosa kaffeburk!…neonrosa datorböcker…iih pink sollotion!…och min annars varm-orangea tavla i rosa,

Ja då!Om till och med januarikakan lös pinkt…

Ja då skulle det kännas HELT galet.

Dags för Gossip Girl!

OS X OS X/Katja

Nu ligger du i sängen, helt utslagen efter flera veckors, nej, flera månaders pluggande med fantastiska resultat!
Och du ska veta, att även om det inte är lätt – och även om det inte känns så fantastiskt de första gångerna man sitter där och försöker fatta vad som har gått fel när man faktiskt gjort sitt bästa – även då ska du veta att ingen insats är förgäves. Och det kommer en tid då du plötsligt känner ”åh, nu sitter det. Nu kan jag det. Perfekt. Bättre än alla andra, som inte behövt lägga lika mycket energi för att de fått gratisskjuts”.
Du är smart.
Du är duktig.
Du är envis.
Du har bytt upp dig.
Ditt jobb har varit bra. Superbra!
Få skulle ha klarat det på ett lika snyggt sätt som du.
Vilket bara är ännu ett bevis på att du kommer att gå hur långt som helst – och att ordet gräns inte längre existerar.
Nu har du hela världen i din hand.
Och jag ser att du sliter arslet av dig i din strävan att omfamna den.
Fortsätt så. Du är grym, och jag ser upp till dig.
Du ska veta att jag kommer alltid att stå vid din sida och finnas där.
Och hjälpa dig, så som du hjälper mig.
Ok, programmering i ADA kan du i och för sig glömma att jag kommer att kunna hjälpa dig med på ett konstruktivt sätt, host host.
Men allt annat.
Bland annat så kommer jag att fortsätta gnälla gällande pluggtider.
Och pussa dig rakt på nästippen när du sitter där, böjd över datorn.
Jag är så stolt över dig.
Älskar dig så!
Min trötta, hungriga men ändock världens finaste – Markus <3.

P.S. Du kommer förmodligen att se det här inlägget efter att vi har ätit. Köttfärssås & spaghetti på menyn – det var inte igår haha! D.S.

Färgglad fallfärdig kåk!

Gammal fin skeppsritning.

Hjulet kunde man snurra, kul kul! Stod och snurrade i säkert en minut.

Markus wonderful vid önskningarnas träd på Judiska Museet.

Computer. Maschine. Panzermensch.

Mystiskt ljus på teknikmuseet.

Pojke och flicka, visst är flickan jättelik Nadja?

En läcker Barbour-dandy!

Tågfunderingar.

Och en supermysig kväll.

…школа была основана в 1918 году художником и педагогом Яном Шабловским. Первыми учащимися «Курсов рисования и черчения» стали рабочие и красногвардейцы.

За свою историю школа трижды меняла адрес и четыре раза название, однако сохраняла преемственность традиций. Из ее стен вышло много широко известных художников. Большую роль в подготовке конструкторов и архитекторов сыграло отделение технической графики. В 2001 году Санкт-Петербургская городская художественная школа была признана «Лучшим художественным образовательным учреждением Комитета по культуре».

—

oh, it’s not like i’ve ever thought my way’s ever been the way I do it.

Superenkelt, supergott.
Katjas pestopasta.
Du behöver:

• Pasta
• Grön pesto
• Lufttorkad skinka, tunn genomskinlig mörkröd
• Salladsost, helst FETA
• Färska hela sockerärtsskidor
• Salt, peppar

Koka pastan. Ha i allt ovanstående, toppa med skinkan. Servera vitt bröd till. Njut och titta ut, solen glänser i snön idag!

Ibland blir jag sådär lite lycklig av något litet. Men desto mer betydelsefullt.
Ni vet, Omegle? Chattsidan där man chattar med valfri anonym okänd person?
Isomras chattade jag med en trevlig kille. I en timme, kanske två. Minns inte vad vi pratade riktigt, datorer tror jag.
Och så får jag denna söta kommentar från honom idag:

Hi there =) U told me one day on Omegle.. check out & comment my blog. Well, I must admit it’s just cool! =D And I’m glad that there’s such a nice tool called Google Translator so I can read ur posts in English or Slovak. Well, not to forget.. you actually read this kommentar cuz I wanna wish you all good (not the best in fact) in ‘10 year and this new decade of life! Of course it includes all the stuff around as well as valid health, great career opportunities, home comfort or success in love =P And keep going with tech.. you’ll be a real geek soon, u know baby Snöleopard rulezz, haha. Enjoy!

Tack ska du ha, kära stranger!
Helt fantastiska bilder på temat Nyårsfirande du tipsat om, förresten.
Titta bara!Åh, jag vill ha Gott Nytt År igen!

Never, never never trust a klingon.
Nä. Snarare. Ta aldrig ett tråkigt jobb.
Tråkjobb kills good brain cells.
But wehen it’s over…

…it’s a revival!
Ett besked som borde gjort mig ledsen gjorde mig fantastiskt glad.

Jag firade det med att tänka till, ordentligt.

Och gissa om jag kommit på något alldeles superbt!

Som sagt, tråkjobb kills good brain cells.
Let’s start a revival.

Happy New Year!

Dubbel fest, dubbelt med glädje.
Er tillgivna bloggerska fyller 24 idag.
Detta ska firas med ståt och pompa den 23 januari, men även lite idag… Hört att hela världen tänker skjuta raketer för min skull! Juste, nytt år också. 2010. Nytt decennium. HÄFTIGT!
Gott Nytt År på er kära läsare, och hoppas att ni följer med in i 2010. Undra vad för skoj vi hittar på då?

Visst är det knappast förvånande att jag bänka mig framför Looklet när jag kommer hem och är för trött för att göra te/skolarbete, för pigg för att läsa nyheter. Looklet är min lilla smyggarderob. Lyckokatten heter jag där med btw. Vote for me!
Gillar hennes filt-sjal. Eller sjal-filt. Välj själv.

Ogillar töntmodellen, men hon passar bra i good-girl-looken. Kolla, jeansen är inte ens instoppade i stövlar, usch på mig!

Haha, när jag nu är klar ser jag att det här måste vara Linda. Jo, hon får heta Linda. Min egna lilla flotta lady gaga-looklet-Linda!

Fast hon är blond och inte alls lik Nadja-originalet är feelingen inte att ta miste på. Jag tänker sommar, park, kärlek, glassglädje, Nadja.

Ok, så här ser typ jag, när jag ska på nåt coolt disko där alla bär minitjol, så kommer jag i min mormorsklänning som visserligen kommer från nån cool affär bara morsan ha råd (host host) med men som ingen annan känner till… Jade väskan <3

Nej, nu dags för te. Erkänn att hon sistas looks var snyggast. Påminner mig om min barndom, gled runt i en sjömannatröja för jämnan, på landet alltså. Skitsnyggt!

bild 1, bild 2, bild 3, bild 4

Sleeptime dreamtime lovetime NOW.

Hey, jag är sjuk. Igen. Åter. Jag är sjuk ungefär var tredje/fjärde vecka. Fan också. Jag har sjukt mycket att hinna med innan vi åker till Berlin på onsdag… Och inte vill jag ligga utslagen på en hård bänk på flygplatsen. Seriöst, jag har världens sämsta immunförsvar. Det räcker med en (!) utgång så ligger jag halvdöd några dagar senare. Fattar inte, äter feta mängder frukt, vitaminer, försöker till och med träna de få dagarna jag är helt frisk, har inga läskiga sjukdomar – men blir ändå sjuk, sjuk, sjuk, hela tiden!

Har ni läsare bra tips på hur man höjer immunförsvaret? Det börjar bli tröttsamt, snart törs jag inte planera in något längre än två veckor framåt…

Hösten kom och tog med sig sommaren på en oändligt lång resa till en avlägsen kurort där sommaren äntligen skulle få skaka av sig torkan och vila tillsammans med sina ouppnådda drömmar. Sommaren packade sina resväskor och sprang efter hösten som om det vore den sista utvägen för båda. Vintern väntade redan vid porten och hennes gnistrande pälskappa var ett perfekt exempel på det oändliga gitter marken skulle få stå värd för. Vintern hade inte bråttom – hon visste att hon skulle få säga sitt och det i en lång monolog full av stormiga nätter, mjuka skidbackar och barnskratt på skridskobanan. Jodå, denna gång ville vintern vara särskilt snäll mot stadsbarnen – ty sommaren hade varit lång och torr och bra enbart för dem med sommarstugor vid sjöar och dem vars föräldrar hyrt sommarhus vid havet – ja, helt enkelt för dem som haft tur. Sommaren var medveten om det, skyndade förbi vintern och glömde t o m att be om ursäkt för lillasystern våren som även hon kommit för tidigt i år. Hösten log ett nyvaket leende och knuffade in sommaren bland molnen där sommaren äntligen slog sig till ro. Vintern tände sin långa cigarill och slog sig ned med en brittisk deckare medan hösten hade bråttom – ännu var inte alla löv målade och ännu hade det inte regnat i Mälardalen.

Våren vaknade av vinterns höga snarkande. Glasögonen hade glidit av näsan och snödrivan på vilken vintern låg hade smält till hälften. Boken hon hade läst innan hon somnade var genomblöt. Våren fann det hela rätt lustigt och ville därför inte väcka mostern – för våren hade all språng i benen och skulle till skillnad från sommaren leka hela hösten och vintern igenom! Hon var ännu för ung för att behöva vila och känslorna flög ur henne i alla riktningar och vem visste i vems ficka de skulle hamna till slut?

Våren borstade tänderna, tog på sig sin bästa blommiga kjol och knöt den bruna koftan runt midjan. Vem visste vad modern skulle ställa till med denna septemberdag? Hon hade sagt något om Mälardalens torra vindar och om hållbar utveckling i lövsystemet och det där om avsaknaden av pölar att blöta ner sina gummistövlar i. Allt detta verkade komplicerat med våren ville inte göra modern besviken. Våren ville inte göra någon ledsen – hennes enda plikt var ju att finnas till där det behövdes för att påminna barnen att solen visst fanns och visste ville titta fram då och då. Våren sprang ner i källaren och hoppade upp på sin gröna cykel. Nu var hon redo för äventyr – och känslorna stämde in med små skvalpar av glädje i fickorna fulla av tuggummipapper och kvarglömda mintpastiller.

—

Så såg jag förresten ut när texten skrevs. Gick på gymnasiet.

De senaste veckorna har varit ett stresshelvete.
Två stora projektarbeten skulle lämnas in. Ett annat skulle kompletteras.
Två salstentor skulle skrivas. En hemtenta skulle lämnas in.
Jobbet skulle jobbas. December nalkas med sina julklappar, småresor Stockholm t/r och även Berlin!
Scrabble-SM skulle avklaras ihelgen.

Ingen sömn at all.

Igår ramlade första resultatet in. Godkänd på ena salstentan!

Wii!

Idag firar jag min duktighet med att vistas i skolan 09-12.30 samt 17.00-20.00. Jobb skoltiderna emellan.
Jag får helt enkelt nöja mig med att längta till sommaren.

Och juste, jag har en ny spännande nyhet på gång.
Men… mer om den senare.

OS X OS X //Katja

…så förundras han över hur narcissistisk och självupptagen jag är genom att skriva om mitt liv och lägga ut bilder på mig själv.

Pappa har nog inte förstått det där med att EGO + BLOGG = FRAMGÅNGSRECEPT.

Men jag håller ändå med pappa. Och han är ju faktiskt en läsare!